Sthlm 02 Studion befinner sig mellan den tunga industrin och den blandade stadsdelen Hammarby Sjöstad. Platsen trafikeras av tvärbanans tåg, betongindustrins tunga lastbilar och tunnelbanan, vars entré finns i byggnadens markplan.
Byggnaden är en monolitisk gestalt som visuellt förhåller sig neutralt till platsens komplexa omgivning. Fasadprincipen är ett strikt rutnät med samma regler runtom hela byggnaden. Rutnätets reliefer ger byggnaden en ytterligare detaljering. De tydliga principerna ger utrymme för funktionsspecifika avvikelser och tillägg i rutnätet.
De två kvarteren Östra och Västra Lokstallarna hänger tydligt samman, i gestaltning, byggteknik och struktur. Gatufasaderna är klädda med skiffer och de två översta våningarna är plåtinklädda som tydliggör den indragna våningen mot de ljust putsade gårdsfasaderna. Det är en sammanhängade gestaltning där materialen är desamma men val av skiffer och mönstersättning skiljer husen åt. De norra och södra fasaderna med generösa bågfönster för tankarna till det tidigare spårområdet som karaktäriserade området där Hagastaden växer fram.
Kvarteret Elddonet har ett fritt läge mellan två parker i de södra delarna av framväxande Täby Park. Byggnadsvolymerna är fördelade på tre huskroppar, Parkhuset, Gatuhuset och Radhusen. Park- och Gatuhusen har en sammanhållen hushöjd med genomgående fem våningar. Mot Stadsparken i väst ligger radhusen med en lägre skala i tre våningar.
Mellan huskropparna bryter tre gatt upp kvarteret och möjliggör kopplingar mot Stadsparken, Grannskapsparken och Stadsgatan. Gatten ger också händelser i gaturummet och grönskan från gården blir synligt för förbipasserande. Lägenheterna i bottenvåningen har en extra hög takhöjd och uteplatser åt gård och/eller gata. På takvåningen skapas unika lägenheter med karaktärsfulla takkupor och franska balkonger.
Mot de olika gaturummen gestaltas byggnaderna med olika fasadmaterial i en återhållen material- och kulörpalett. Bostadsentréerna är omsorgsfullt utformade med släta omfattningar i tegelmuren och träpartier av ek.
Förslaget visar ett gathus och ett gårdshus med längsgående balkonger ovan gedigna sockelvåningar. Taken utformas med växthus och odlingslotter respektive en gemensam uteplats. Detta ger byggnader som präglas av generösa grönskande uterum som annonserar områdets miljöprofil och ansluter till den intilliggande Nationalstadsparken. Socklar i natursten och betong ger husen tyngd som matchar de befintliga tegelbyggnaderna i området, ritade av Ferdinand Boberg. Balkongfronterna kläs i plåt med olika perforering och gräng för ett lättare uttryck.
Bostadskvarteret i Stora Sköndal är utformat som sju mindre volymer med omsorgsfullt bearbetade fasader av prefabricerade betongelement. Fasadgestaltningen svarar mot kvalitetsprogrammets krav på variation och bidrar med småskalighet och brokighet till gaturummet. Hörnhuset i korsningen Thorsten Levenstams väg/Sköndalsvägen sticker ut med sin strama gestaltning; en betongfasad med ett markerat rutnät av liggande tegel. Övriga fasader har omväxlande blindfogar, matrisgjutningar och fasadtegel och spänner i kulörer från ockra till olika nyanser av grått. Sockelvåningarna bryter av mot våningarna ovanför i kulör och bearbetning. Mot Thorsten Levenstams väg bidrar privata bostadsentréer till en levande bottenvåning, medan en stor takterrass skapar variation i takgestaltningen.
På randen mellan Brunns befintliga bebyggelse och den vidsträckta skärgårdsnaturen utvecklas ett nytt bostadsområde med en naturnära bebyggelse integrerad i den dramatiska topografin. Bland hällmark och tallskog planeras för radhus, parhus och småskaliga flerbostadshus. Bebyggelse- och gatustrukturen anpassas varsamt efter befintliga stigar och platsens varierade terräng med dalgångar, berghällar och mäktiga träd.
En förskola tillsammans med flera felleshus– gemensamhetshus med plats för samvaro, kultur- och föreningsverksamhet – fungerar som sociala nav i det nya området. Här skapas ett hållbart boende med skogen som trädgård.
Vårt eget kontor har växt fram över tid utifrån lokalens förutsättningar. Varg sitter i Hantverkshuset – byggt på 50-talet som verkstadslokaler för Stockholms Hantverksförening. Idén om verkstaden har vi tagit vidare och anpassat för att stötta vår egen verksamhet. Vi har velat skapa en miljö som upplevs som enkel, inbjudande och tålig för experiment, som att bygga modeller, snickra och limma materialprover. Precis lika lockande som en gammal verkstadsmiljö.
Gedigna material som furu, ek och rostfritt stål bildar en robust och enkel bas i lokalen. Ljusa målade väggar och snickerier lyfter fram de äldre fönstren och den synliga och grova betongstommen. Många möbler är tillverkade av gammal kontorsinredning. Rithurtsar har blivit sittmöbel och gamla skrivbord är ombyggda till matbord.
Med vår verkstad vill vi locka alla våra samarbetspartners att komma till oss för att inspireras, ta en kopp kaffe och skapa tillsammans.
Nu är bygglovet för Vinkelhuset inlämnat! Projektet utvecklas tillsammans med Patriam i det nya bostadsområdet Primus, som ligger beläget på nordvästra sidan av Lilla Essingen.
Kvarteret ligger precis intill Veddestabron som byggs mellan Barkarbystaden och Veddesta. 220 hyreslägenheter i varierande storlekar med kommersiella lokaler i markplan fyller kvarteret.
Volymutformningen är framtagen för att skapa goda ljusförhållanden och generösa utblickar. Kvarteret ansluter till nya Veddestabron i nordväst. I övriga väderstreck ligger kvarteret fritt mot natur och parker. Två öppningar i kvarteret förlänger utblickarna från gårdssidorna och kopplar gården direkt till de omkringliggande grönska.
Parkkvarteret gestaltas som fyra huvudvolymer. Genom olika våningshöjder och fasadmaterial särskiljs volymerna för att uppfattas som fyra individer. Övergripande används tidlösa material i naturliga toner. Två av volymerna gestaltas med ramverk i betong, en volym i tegel och en volym i puts. Mot gården finns ett större inslag av trä utmed loftgångarna för att ge ett varmt och inbjudande uttryck.
I Munktellstaden i Eskilstuna har vi på uppdrag av Kfast ritat ett kombinerat trygghetsboende och förskola. Kvarteret är ett av de största kvarteren att utvecklas i den nya stadsdelen. Inom ett gestaltningsprogram framtaget av kommunen har vi utformat en egen tolkning och tillägg till de äldre industribyggnaderna. Alla fasader består av rött tegel med några få, väl valda fönstertyper. Balkongerna har grupperats runt entréer och delar upp fasaderna. Fogen varieras på tre sätt för att ge en uppdelning i höjdled; en utsmetad fog, en slät fog, samt högst upp en kratsad fog. Hela innergården används av förskolan, medan trygghetsboendet har en gemensam takterrass en våning upp.
Projektet startade med ett parallellt uppdrag efter en plan som varit ute på samråd med vårdboende som program.
En första bearbetning frigör kvarterets huskroppar till mindre individer som anpassas i volym och typologi efter sina olika förutsättningar. Detta i sig ger en naturlig variation och småskalighet till kvarteret – till livet i husen och på gatan.
Två länkar mellan husen utgör samlingspunkter med gemensamma funktioner och entréer till gården, lokaler och bostäder.
Gestaltningen hålls samman av ett mer eller mindre synligt ramverk som tar sitt avstamp i en sammanhållen sockelvåning och återspeglar de effektiva planerna. Små avsteg från ramverket ger den variation och lekfullhet som behövs. Den råa paletten av gedigna, robusta material återspeglar den industriella karaktär som området har. Materialen varierar och växlar mellan husen på ett elegant och återhållet sätt, med stor omsorg i detaljer.
Vi ser fram emot det fortsatta arbetet tillsammans med Kfast i det före detta industriområdet Munktellstaden i Eskilstuna. Byggstart planeras till hösten.
Den varierade omgivningen vid Barnhusbrons fäste kompletteras med en karaktärsfull, tydlig husvolym som samtidigt inordnar sig i det omgivande stadslandskapet. Det branta taket med takkupor i två våningar relaterar till Tegnérgatans lägre skala och det gröna skiffret på både fasad och tak ger en sammanhållen volym.
Tegnérs Torn var finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2020.
Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad uppmärksammar Bordsvägen som ett gott exempel på förtätning. Projektet utvecklar vi tillsammans med Wallenstam AB. Se inlägget här.
Vi har lämnat in en forskningsansökan till Vinnova för att fördjupa våra kunskaper om hållbarhet och återbruk. Ansökan görs tillsammans med Uppsala kommun och Whitman Permakultur. Nu håller vi tummarna!
Från och med januari fördjupar Jonte Norin, Ylva K Rosvall och Kajsa Laring sitt engagemang i Varg arkitekter genom ett utökat delägarskap. Inga Varg, grundare av företaget, är fortsatt delägare och ansvarig arkitekt tillsammans med partnergruppen.
Jonte, Kajsa och Ylva har varit medarbetare på Varg arkitekter sedan företaget startade 2014 och arbetade även tillsammans på Rosenbergs arkitekter som Inga tidigare drev.
”Vi är stolta över vår långa gemensamma erfarenhet och känner oss väl förberedda att fortsätta utveckla kontoret och dess arbetssätt utifrån alla nya utmaningar vi står inför idag” säger Ylva K Rosvall, utvecklingsansvarig på Varg.
”Vi kommer fortsätta odla vår företagskultur där arbetsglädje och teamarbete är avgörande för både trivsel och slutresultat” säger Jonte Norin, som från och med årsskiftet har rollen som ekonomiskt ansvarig/VD.
Varg arkitekter är ett välrenommerat arkitektföretag som med stort engagemang arbetar med komplexa uppdrag inom arkitektur och stadsbyggnad. Kontoret har de senaste åren utvecklat flera innerstadsprojekt i Stockholm, exempelvis bostäder i Norra Djurgårdsstaden och Tegnérs torn i Vasastaden, samt framtidens kontorsmiljöer i Stockholm New i Hammarby sjöstad. Kontoret har även flera privata uppdrag – bland annat har Anja Pärson och Filippa Rådin Pärsons fritidshus färdigställts under året.
Vargs vision är att skapa långsiktigt hållbara byggnader och miljöer med hög arkitektonisk kvalitet, vare sig utgångspunkten är befintliga strukturer eller nyproduktion.
”God arkitektur och omhändertagna livsmiljöer är idag viktigare än någonsin. Vårt ansvar är att varje förändring eller tillägg måste vara något som minimerar klimatavtrycket och samtidigt berikar våra gemensamma rum – idag och långt tid framöver” säger Kajsa Laring, marknadsansvarig på Varg arkitekter.
Nu har vi lämnat in bygghandling för ombyggnad av en äldre panncentral till ett cykelhus, som del i projektet Oldmästaren. Utvecklar gör Familjebostäder.
Nu finns publiceringen av vårt forskningsprojekt Guide till gråzonen tillgänglig för nedladdning. Projektet är ett samarbete mellan Varg arkitekter, Joanna Zawieja och Elof Hellström, och samfinansierades av ARQ forskningsstiftelse och Varg.
I detaljplaneskedet hjälpte vi Vasakronan att ta fram byggrätten och nu har vi fått förtroendet att utveckla kvarteren vidare tillsammans med HSB Bostad. Kvarteren blir sist ut i HSBs utveckling av Ericssons gamla fabriksområde.
Hebas kontor består av två huvuddelar: en extern del med huvudentré, lounge och konferensrum samt en intern del med kontorslandskap och mindre mötesrum. Delarna kopplas samman via trappor till nedervåningen, där kök och andra personalutrymmen finns. Helhetskonceptet för kontoret utgår ifrån en känsla av kraftfullhet och tyngd med hållbara, naturliga och gedigna material. Färgsättning, detaljer och möbler skapar olika karaktärer och stämningar.
Pelare och fönsterkarmar har slipats ner för att synliggöra materialen betong och trä. Genom att använda akustikputs direkt mot bjälklaget maximeras rumshöjden och takinstallationerna lyfts fram, samtidigt som akustiken i rummet bibehålls. Mötesrummen fungerar som fristående rum och skärmar av det annars öppna landskapet. Alla fönsterpartier till mötes- och samtalsrum har en bröstning för att skapa en mer omsluten rumslighet.
Längs med Gubbskärsvägen, bredvid ett karaktäristiskt 1950-talsområde placerar sig kv. Oldmästaren i 4–5 våningar med hyresrätter och LLS-boende. Tre byggnader följer Gubbskärsvägens lätta böjning med ett fjärde, utfört med gaveln vinkelrätt mot gathusen vilket skapar en avskild gård för boende och en liten platsbildning mot vägen. Huskropparna är förskjutna för att skapa smala gavlar, likt omkringliggande 50-talsbebyggelse, och är klädda i puts och stående träpanel. Den varierande våningshöjden och en lägre taklist anpassar sig också mot omgivningen och takets utformning alluderar till en befintlig panncentral vars rundade plåttak står ut i områdets försiktiga 2-våningsbebyggelse. Genom att kvarteret är uppdelat på fyra fristående lamellhus kan byggnadsvolymerna följsamt anpassas till Gubbskärsvägens terräng och svaga sluttning och på så sätt inordna sig i stadslandskapet.
Arkitekt för detaljplaneskedet var Witte Sundell arkitekter.
Vi har ritat tre byggnader i ett kvarter vid Bobergsgatan i Norra Djurgårdsstaden. Gathuset med den vitpigmenterade betongfasaden ligger utmed huvudgatan Bobergsgatan i området och har en tydlig front med en stringent gestaltning som balanseras väl mot gasverksområdets tegelbyggnader. Den förhöjda entrévåningen mot gatan är beklädd med natursten och markerar entréer och lokaler. De två gårdshusen med sadeltak är lika i sin planform men varierar i höjd, riktning och kulör vilket ger en dynamik till gårdsgatan. Fasaderna är klädda med ingjuten klinker i en blågrå och kopparröd kulör. Fönster, balkongräcken och tak har samma kulör som klinkerplattorna vilket ger ett monokromt uttryck.
Norra Djurgårdsstaden är en stadsdel med högt satta miljömål som avspeglas i projektet. De enkla volymerna gör husen energieffektiva och tillsammans med välisolerat klimatskal, solpaneler på tak och smarta tekniska system uppnås kraven för Miljöbyggnad guld.
I mötet mellan Gasverksvägen och Bobergsgatan vid Ropsten ligger Östra- och Västra Terrasshusen – fem punkthus med utblick över Lilla Värtan och Lidningö.
Det finns en strukturell samordning avseende volymhantering mellan husen samtidigt som variation eftersträvas i byggnadernas uttryck. Punkthusens gavlar och mellanliggande lågdelar med grönskande gårdar skapar en intressant rytm i gatunivån mot Bobergsgatan och Gasverksvägen.
I fonden mot Ropsten och längs med Bobergsgatan tydliggörs gaturummet med en hög, detaljbearbetad sockel där en blandning av lokaler, bostadsentréer samt bostadskomplement skapar rytm, variation och vitalitet. Längs med Gasverksvägen formas gatan av kontakten med grönskan på bostadsgårdarna och Hjorthagshöjdens vegetation vilket skapar en mer lummig gatukaraktär. Generösa balkonger präglar gestaltningen och ger boendekvaliteter med rymliga uteplatser med fina utblickar.
Viss variation i våningsantal samt en indragen takvåning bidrar till en slank siluett som kan upplevas på avstånd så väl som från Hjorthagshöjden.
Vårt bidrag ”Kaffevagnen” i tävlingen om en ny cafebyggnad i Brunnsparken. Stort grattis till det vinnande förslaget ”Rödmönja” av Högberg Gillner Arkitektur. Se vårt förslag här.
På en naturskön tomt utanför Söderhamn stod för länge sen en byggnad med flera bruksbostäder. Efter sig lämnade den en vacker stenmur, en planterad ek och en glänta fri från uppvuxna träd. Nu ritar vi en ny byggnad som försiktigt kilar sig in mellan höga tallar och björkar.
Villan är inte särskilt stor men sträcker ut sig i smala lameller. Det skapar avskildhet och långa interiöra siktlinjer. Stora glaspartier skapar nära kontakt med uteplatser och skogsmark, som ligger skyddade under generösa taksprång. De nätta gavlarna är helt täta.
Utvändig panel behandlas med järnvitriol och kombineras med trärena detaljer och partier. Huset står nära mark, det gjutna golvet och uteplatserna döljs bland ris och stagg i ett sömlöst landskap.
Kajsa Laring, Jonte Norin och Ylva K Rosvall ingår tillsammans med Inga Varg i kontorets ledningsgrupp och tar nu med ett utökat delägarskap ett fördjupat engagemang.
I Centrala Telefonplan utvecklar Varg Arkitekter två kvarter (kvarter 2 och 3) för Stena Fastigheter. Stena är Stockholms Stads ankarbyggaktör i området och vi har därför som Stenas arkitekt ansvarat för alla byggaktörernas gemensamma material i samrådsskedet.
Tunnelbanan vid Telefonplan planeras att överdäckas för att koppla samman stadsdelen och skapa nya offentliga platser och parker. Utmaningen i projektet är att skapa många bostäder i det kollektivtrafiknära läget, samtidigt som den nya bebyggelsen ska ansluta till riksintresset LM-staden.
Varg Arkitekter har utvecklat exploateringskontorets skisser och utvecklat två kvarter där slanka högdelar i 10-23 våningar kontrasteras mot lågdelar i 4-5 våningar. De lägre husen ansluter i skala till omkringliggande bebyggelse och skapar en småskalighet i gaturummen. De högre husen skapar många bostäder med utblickar över Stockholm takåsar som annonserar Telefonplan på håll.
Kvarter 2 är ett triangelformat kringbyggt kvarter med tre högdelar och tre lågdelar grupperade kring en upphöjd gård. Högdelarna är orienterade med kortsidan mot de långa siktlinjerna för att upplevas som slanka och lätta på längre håll.
Kvarter 3 är kvarter med två högdelar och tre lågdelar som grupperas kring en upphöjd gård. Högdelarna på 19 och 22 våningar är placerade mot parken i öster medan en lägre byggnadsvolym i 4-5 våningar placeras mot det nya torget och bidrar till att ta ned den upplevda skalan.
Högst upp i skogspartiet ovanför Värmdövallen står en skinande volym som både sticker ut och smälter in. Byggnaden integreras i naturen och framstår som lätt och inbjudande. Funktion och rationalitet styr planlösningen och det begränsade fotavtrycket harmonierar med landskapet. En mindre och besläktad konstruktion ligger intill och agerar som ett väderskydd för besökare. Naturen kompletteras med följsamma stigar och ökar tillgängligheten. Vattentornets hybridstruktur kombinerar betong och limträ med underhållsfri aluminium och solceller. Projektet fokuserar på kontext, med minimalistisk och responsiv arkitektur som utnyttjar transparens och ljus. Vattentornet blir ett svagt lysande landmärke i mörkret.
Vi har fått uppdraget att hjälpa Kfast och Tuna Entreprenad att ta fram ett trygghetsboende i det framväxande Munktellområdet i Eskilstuna. Just nu skissar vi på fasaderna.
Kvarteret är en del i den nya årsring som kopplar samman det pågående storskaliga stadsbyggnadsprojektet kring Årstafältet med det befintliga tidstypiska 1960-talsområdet Östbergahöjden. Strukturen utgörs av sammanbyggda huskroppar som följer den kuperade terrängen med gradvis trappning från 5 till 9 våningar. Mot Åbyvägen och industriområdet agerar högre byggnader bullerskydd, längs Östbergabackarna får kvarteret en mer småskalig karaktär.
Gestaltningen är tydlig och sammanhållen, med en för kvarteret genomgående robust sockelvåning som möter gatan med generösa glaspartier, upphöjda uteplatser och grönskande förgårdsmark omgärdad av sittbara murar. Släta fasader i ljusa jordfärger och kulörta fönsterkarmar knyter an till den befintliga bebyggelsens ton samtidigt som den tillför en mer samtida karaktär. Volymerna med platta, markerade tak är besläktade med den omgivande arkitekturen, men här inordnad i en mer sluten kvartersstruktur. Sammankopplande länkbyggnader och en subtil variation i textur och nyans förstärker huvudvolymerna.
Efter sommaren fortsätter vi med bygghandling i Einar Mattssons projekt Lokstallarna i Hagastaden. Källarvåningen är redan klar och snart börjar resan uppåt.
Vi har hjälpt Wallenstam att utforma ett projekt om 90 bostäder i Gubbängen relaterar till den befintliga folkhems-arkitekturen. Du kan ta del av samrådet här.
En bild av vår och Skanskas vision i markanvisningstävlingen för Planiaområdet i Sickla, Nacka. Stort grattis till vinsten Bonava och Nyréns arkitektkontor.
Här, precis bredvid Telefonplans tunnelbanestation, hjälper vi Stena Fastigheter att utveckla två livliga stadskvarter. Samråd är planerat till slutet av 2022.
I branten mellan Stadshagen och Karlbergssjön forsätter arbetet med de tre punkthusen närmast vattnet av de totalt sju. Vi arbetar tillsammans med Einar Mattsson.
Projektet är ett samarbete med Reflex Arkitekter AB inom etapp 4 för utvecklingen av den nya stadsdelen Årstafältet i södra Stockholm.
Kvarteret är en sluten struktur med varierade våningshöjder i 5 till 10 våningar samt en lägre del för LSS-boende mot söder och grönstråket Parkbryggan. I öster och väster möter bostäderna gatan med upphöjda uteplatser och murar i varierande höjder som bidrar med sittplatser och grönska. En portik bryter av fasaden mot den östra lokalgatan och blir en gemensam entré och mötesplats för boende i kvarteret. Projektets högdelar, i 7 respektive 10 våningar, markerar kvarterets hörn mot sydöst samt nordväst och har en genomgående gestaltning i tegel.
Temat för material och kulör är återhållen variation genom en färgskala som tar avstamp i beigea och krämfärgade kulörer. Fasaderna har omväxlande ytor av puts och tegel, med accentfärger på balkongräcken och fönsterkarmar.
Ett utforskande arbete tillsammans med Elof Hellström och Joanna Zawieja om vad som sker när kunskaper, erfarenheter och begrepp kopplade till senaste decenniers teori och praktik kring urbana allmänningar möter en arkitektpraktik. Projektet publicerades som en dubbelsidig vikbar plansch uppdelad i en ”palett” och en ”parlör” för det gemensamma. Finansierat genom anslag från ARQ forskningsstiftelse.
Instrumentet 5 är en del i en den stadsomvandling som planeras i Örnsbergs industriområde.
Det kil-formade kvarteret utgörs av lägre lameller mot Instrumentvägen i söder och Jakobsdalsvägen i norr. Hörnet där gatorna möts definieras av en högre volym, vilken har ett framträdande läge i området och är synligt från flertalet siktlinjer. I släppet mellan husen knyter en stadsmässig mur ihop kvarteret och både definierar gaturummet samt öppnar upp mellan den grönskande gården och allmän plats.
Hörnhuset bearbetas för att upplevas som slank och reslig, med en stabil horisontell bas som möter lamellernas skala samt en avsmalnad högdel. Gestaltningsprincipen med en tredelad ordning – sockel, fasad och tak – återkommer även i lamellerna där översta våningen markeras med indrag och plåtinklädnad.
Material- och kulörval relaterar till stadens ton och omkringliggande bebyggelse. Lamellerna har putsade fasader i ljusa jordfärgskulörer, med markerade sockel- och takvåningar i mörkare kulör. Hörnhuset gestaltas omsorgsfullt i tegel, med inspiration från platsens industriella historia. Fasaden ges en subtil accentuering genom växlande tegelsättning och variation i djup för skuggverkan.
Årets regnigaste dag besökte vi Parkkvarteret i Barkarbystaden där grundläggningen nu är klar och stommen snart börjar resas. Vi hoppas att vi kan visa lite soligare bilder nästa gång.
Tomten med den mycket branta norrvända sluttningen mot vattnet bjuder på både kvalitéer och utmaningar. Strukturen med flera slanka punkthus ger bästa möjliga förutsättningar avseende ljus, utsikt och luftighet mellan husen. Tillsammans med Wallins och Folkhems byggnader bildas en ensemble av rätblock i den branta terrängen. Byggnaderna hanteras som skarpa och enkla volymer som ställts ned i naturen med minsta möjliga avtryck.
Einar Mattssons tre byggnader utgörs av skarpa och tunga volymer av betong med stora håltagningar och relief i både liten och stor skala. Typplanet baseras på en roterande symmetri av lägenheter med samma kvalitéer och grundkoncept. Kring en koncentrerad kärna av våtrum och bifunktioner ligger öppna och ljusa boningsrum. Vardagsrum över hörn avslutas i infällda balkonger som skyddar väl mot trafikbullret. Balkongerna skapar en fransig kontur på fasaden vilket avslöjar planens rotation även i volym. De boende får möjligheten att kliva utanför byggnadskroppen med fri utsikt över hörn.
Den tidigare slutna kontorslokalen har öppnats upp och den bärande strukturen har lyfts fram genom att synliggöra balkar och fackverk. Ett tunt nät i sträckmetall ligger som en hinna under alla installationer i tak samtidigt som den generösa rumshöjden och konstruktionen synliggörs. Arbetsplatser har placerats längs med fasaderna, mot tågspåret och innergården för att ge dem maximalt med ljus. Mötesrummen har fått en central plats i det öppna kontorslandskapet. De fungerar som fristående rum och skärmar av det annars öppna landskapet. Alla fönsterpartier till mötes- och samtalsrum har en bröstningshöjd för att skapa en mer omsluten rumslighet. Väggarna har infällda golvsocklar för ett skarpare och enhetligare uttryck. Den externa och interna delen av kontoret skiljer sig åt, med träpaneler och askparkett i den externa och målade ytor och textila mattor i olika strukturer i den interna. Material som återfinns är ask, kork och textiler. Alla möbler, specialsnickerier och textiler har återanvänts från beställarens tidigare kontor.
Vi startar nu ett forskningsprojekt. Projektet är ett samarbete mellan Varg arkitekter, Joanna Zawieja och Elof Hellström, och samfinansieras av ARQ och Varg.
Vi fortsätter arbetet på Gamla Tyresövägen i Skarpnäck. Närmast ska vi lämna in granskningshandling för detaljplan. Vi ritar ett kvarter i trä och tegel åt Skanska Nya Hem.
Kvarteret Hjulmakaren ligger mellan Kavallerivägen, Rissneleden och en skogsbeklädd höjd, på den plats där kommunhuset tidigare stod.
Gestaltningen tog form i en tidig idé om hur olika volymer möter stad respektive skog. Mot gatan förtätas och förtydligas gaturummet med en sammanhängande sekvens av ljusa lameller, på höjden mot skogen tre fristående punkthus med tydlig vertikalitet i en mörkare färgskala.
Kvarteret består av både hyres- och bostadsrätter. I den sydligaste lamellbyggnaden finns en förskola i markplan, med en gård som sträcker sig upp mot den angränsande skogsdungen. I lamellernas gatuplan inryms även kommersiella lokaler, längs Kavallerivägen och kring det nyanlagda Kavalleritorget som länkar samman kvarteret med det planerade bostadsområdet på andra sidan vägen.
Längs med Thorsten Levenstams väg och Sköndalsvägen är bygget i full gång. Varg har ritat ett kvarter med bostadsrätter, cykelverkstad och lokaler åt Einar Mattsson.
Kvarterets volymindelning förhåller sig till både den befintliga bebyggelsens öppna lamellstruktur och den nya bebyggelsens kvartersstruktur där byggnadsvolymer i direkt anslutning till gatan ska definiera ett tätare gaturum. Två öppningar i kvarteret längs Dragonvägen skapar kontakt mellan gård och gata, fria siktlinjer för boende i Blå husen, och bättre ljusförhållanden. Byggnaderna har regelbundna, rytmiserade träfasader med jämn fönstersättning och omsorgsfullt bearbetade detaljer i entréer och fönsteromfattningar. En genomgående taklist skapar ett tydligt avslut.
Uppdraget är en del av utvecklingsprojektet Stockholmshusen – en av Stockholms stads största satsningar för att skapa välgestaltade hyresrätter till en rimlig kostnad för de boende. Husen är upphandlade hos leverantörer utifrån ett bestämt gestaltningsprogram. Som projektarkitekt använder vi byggstenarna och anpassar dem till det specifika projektet.
Kvarteret ingår i ett större stadsutvecklingsprojekt i Bromsten och består av fem lamellhus hoplänkade kring en upphöjd gård. Lamellhusen är sammanbyggda för att skärma av buller från närliggande Ulvsundaleden. Hushöjderna varierar från fyra våningar i sydväst till sex våningar i nordöst.
Mot de angränsande parkerna i norr och söder bildas omhändertagna portiker under länkbyggnader. Husens fasader är komponerade för att ge ett harmoniskt och balanserat uttryck, med regelbunden fönstersättning och få fönstertyper. Taken utförs som flacka sadeltak, med en ambition att hålla nere höjden samt ge en väl avvägd distans till länkarnas platta sedumtak. Länkarna särskiljs genom livförskjutning och subtilt kontrasterande puts. Stockholmshusens bostadsentréer är omsorgsfullt utformade med indraget ekparti kompletterat med en sittbänk. Sockelvåningen markeras med låg sockel i tegel, sockellist och nyansskifte i putsen.
Projektet ligger längs med Essingeleden som en skyddande barriär mot bakomliggande bostadsbebyggelse och parkmiljöer. Grundvolymen är strikt uppdelad i moduler av ljus betong som vardera innehåller ett centrerat fönster. Mot Essingeleden gestaltas den indragna fasaden i sockelvåningarna och upp längs med trapphusen med en grov yta i tegel som fångar skuggor och kontrasterar mot den släta betongen. Särskild vikt läggs vid bostadsentréer som med avvikande materialsättning och stora glaspartier sticker ut från den i övrigt systematiska fönstersättningen.
Huset består av fyra trapphus och ca 120 hyresbostäder. Större lägenheter har generösa och genomgående vardagsrum och kök, enkelsida mindre lägenheter ligger mot gårdssidan. Samtliga bostäder har generösa balkonger i västerläge med utsikt mot vattnet.
Varg som är ansvariga för Rosenbergska arkivet är väldigt glada över att ge ut boken UR ARKIVET – Byggnader och projekt av Gustaf Rosenberg i september.
Vi har ritat tre hus i Torgkvarteret i Vallastaden, Linköping. Projektet har gjorts i samarbete med DinellJohansson, som ritat kvarterets övriga tre hus. Torgkvarteret består av en blandning mellan kontor, bostäder och studentbostäder som stod färdigt till Bomässan 2017. Utformningen av byggnaderna har sin utgångspunkt i tydliga, enkla volymer med repetitiva öppningar där distinkta materialmöten och fönsterdetaljer ger byggnaderna subtila karaktärsdrag. Variationen inom kvarteret finns huvudsakligen mellan de olika fastigheterna. Samtliga byggnader öppnar sig mot söder där balkongerna bildar ett tydligt gestaltningsgrepp.
Fotograf: Willhelm Rejnus
Gestaltningen av bostadshuset i söder har tagit fasta på kontrasten mellan det ”lilla huset” och de strama linjerna samt de hårda materialen. Det är en hybrid mellan något industriellt och något mer småskaligt. I samma anda skapar den utvändiga trappan på västfasaden ett oväntat möte mellan privat och publikt. Byggnadens skepnad förändras runt huset. Mot gatan har huset stora glaspartier och generösa balkonger, och mot innergården minskar skalan på fönstren och det grå fiskbensmönstret blir det framträdande ytskiktet.
För det kombinerade kontors- och bostadshuset i väster har vi låtit ett spel med de olika programmen och skalorna återspeglas i gestaltningen. Utgångspunkten har varit att låta bostäder och kontor spela på lika villkor. Med liknande entrésituation, balkonger och fasad som funktions och- gestaltningsmässig konsekvens. De två fastigheterna hänger samman och bildar en gemensamt gestaltad “teg” där de olika programmen är avläsbara. Byggnaden har en beklädnad av släta gröna fibercementskivor med fönster och partier i samma ton som skapar en stringent helhet.
I studentbostäderna synliggörs vardagslivet kring entréportiken och vitaliserar både gaturum och gård. Dess läge antyder att många av de boende i kvarteret kommer röra sig genom entréportiken för att nå sina respektive entréer. Det är här kvarterets mest sociala punkt är. Huset är täckt av ett grå fjällpanel av fibercement och har en rejäl sockel av betong.
På en vacker strandtomt vid Långsjön i Älvsjö ligger Brf kallbadhuset, med två parhus och ett attefallshus. De fyra parhuslägenheterna har varsin unik planlösning. Lägenheterna kan då ta tillvara platsens kvaliteter med utblickar mot sjön och en fin allmänning. Planformen ger mer privata uteplatser och en dynamisk fasadgestaltning. Husen är klädda i träpanel som blir grå med tiden. Välutförda snickerier och de smala fönsterbågarna ger husen ett minimalistiskt och sammanhållet uttryck.
Parkeringshuset vid Rinkebyterrassen där vi arbetat tillsammans med ALM och ByggVesta är under uppförande. Betongelementen är på plats och vi ser fram emot resultatet.
På en vacker naturtomt på Svavelsö har vi ritat ett litet gästhus. Detaljplanen tillät en byggnad på 40 kvm och takfotshöjd på 3 m över medelmarknivå. Tack vare soutterrängläget kunde byggnaden få två hela plan, med en mindre entré som vilplan i trappan. Övre plan är ett stort rum med utgång till en bevarad bergsknalle i skogsdungen.
I norra Rinkeby ovanpå överdäckningen av E18 har vi ritat två parkeringsdäck vid vardera tunnelmynning. Byggnaderna utgör ett bullerskydd för bostadsbebyggelsen och fungerar som märkesbyggnader för Rinkebyterrassen.
P-däckens fasader är anpassade till de olika typer av stadsrum kring överdäckningen – motorvägen, gårdar och det större landskapet vid Järvafältet. Fasaden mot motorvägen behöver hantera explosionsrisk och har därför en tung konstruktion. Gårdssidan har som kontrast givits en lätt metallkonstruktion och dessa två delar utgör tillsammans gestaltningsgreppet. Fasadernas utseende förändras under dygnet med hjälp skuggverkan i de veckade elementen och materialskillnader. Belysning framhäver och förstärker reliefen.
Äldreboendet är utformat för att ge både boende, personal och besökare en trivsam miljö med möjligheter till aktivitet och sinnliga upplevelser. Byggnaden ges en rumslig organisation anpassad efter väderstreck, utblickar, boendekvalitéer, effektiv drift och en god arbetsmiljö. Tydliga byggnadsvolymer länkas samman av ett centralt gemensamt karaktärsfullt rum, husets hjärta.
Byggnaden adderar till Pilhamns kulturmiljö, och berättelsen om platsen ges ett nytt kapitel. Volym och fasader är inspirerade av äldre ekonomibyggnader med sina rena former och klassiska tvåvåningsmotiv. Den öppna planformen ger vidsträckta utblickar för de boende och volymer som ligger fritt, i det öppna landskapet.
Sthlm 02 – Ateljén inspireras av Stockholms moderna historia och står som kontrast till sin mer monolitiska granne 02A. Den lätta fasaden av präglat stål och uppdelade glasytor använder sig i både detalj och helhet av textila uttryck.
Betongindustrins transportör, som förflyttar ballast från Hammarby kanal över gatorna till betongindustrins verksamhet, delar dramatiskt huset i två delar. Transportörens fackverkskonstruktion går genom huset och landar i kontorshusets huvudentré. Byggnadens vertikala kommunikation samlas runt fackverket och skapar husets givna centralpunkt.
Nu är parhusen Brf. Kallbadhuset som vi ritat åt Storstaden Bostad färdiga. De står på en fin strandtomt vid Långsjön i Älvsjö och vi är riktigt nöjda med resultatet.
De nya bostadshusen anpassar sig till området med sin skala, sina fasadmaterial, färgsättning samt vissa arkitektoniska element. Förslaget består av tre huvudvolymer som inrymmer fem trapphus totalt och en lokal. Det är en sammanhållen fyravåningsskala med undantag för en utskjutande lågdel i norr som möter småstugebebyggelsens skala.
Gestaltningen av volymerna utgår ifrån den omgivande bebyggelsens lameller med slanka gavelmått, lågt lutande sadeltak och putskulörer. Det är en enkel fasaduppdelning med symmetrisk fönstersättning och balkonger. Udda händelser och detaljering ger ett bearbetat och omhändertaget intryck.
Mellan byggnadskropparna finns gårdsytor för de boende. Förslaget tillvaratar och tillgängliggör kvalitéerna i området på olika sätt och formar en ny årsring i förtätningen av Gubbängen.
Entrén visar på stålets olika skepnader, från rå ursprungsform i gruvan till färdig industriell produkt. Med ett fåtal obearbetade element skapas en dynamisk form som är lätt att återanvända.
Bifrost betyder den darrande vägen, den flammande bron eller regnbågen, och var i nordisk mytologi en solid bro som ledde från jorden till himlen.
Vid Konserthusets trappa står Orfeus avbildad av Carl Milles. Orfeus kunde med sin lyra tämja vilda djur, få floder att stanna och berget att flytta närmare. Berget har nu flyttats från gruvan till galan.
I samarbete med Urbio och Trivector har vi vidareutvecklat tidigare strukturskisser samt tagit fram en gestaltningsidé för Västra Albydalen. Den planskilda trafiklösningen planeras att byggas bort för att öka tryggheten och skapa tydligare gaturum, som sammanlänkar, i stället för stora trafikstråk. Ombyggnaden frigör ytor som tidigare upptagits av trafik och ger möjligheter till förtätning och vitalisering. Västra Albydalens ortogonala bebyggelsestruktur, som kontrasteras av landskapets topografi och vegetation, är ett karaktärsdrag som bibehålls och utvecklas. Den nya bebyggelsen ska förvalta och förstärka de kvalitéer som finns och uppskattas i Alby idag. Det finns stora fina offentliga ytor som parker och gårdar, men även odefinierade oanvända och otrygga ytor mellan byggnader och vägar. Parker och gårdar bevaras medan outnyttjade och otydligt definierade ytor kan bebyggas vilket bidrar till att rummen mellan hus och gator förtydligas och uppgraderas. Torget, som idag domineras av parkering, omvandlas till ett samlande nav för hela Alby.
Varg arkitekter har sedan länge ansvar för Gustaf Rosenbergs arkiv. Innan vi lämnar materialet vidare till ArkDes har vi tagit fram Ur arkivet, en publikation med de mest intressanta projekten, illustrationerna och detaljerna. Boken inspirerar till ett kvalificerat arkitektarbete i alla skalor.
Tillsammans med Stenladan från 1873 och Logen, byggd under 1900-talets början, bildar Ateljéhusen och Magasinet ett torg centralt i Steninge Slottsby. Gestaltningen bygger på spegling och symmetri. Magasinets faluröda träfasad och zinkgrå takplåt speglar logens färgsättning och materialpalett. Ateljéhusens rustika tegelsockel och grå träfasad samspelar med Stenladan. Takkupor och portar tar upp den äldre byggnadstraditionens element men utförs i nutida detaljering och gestaltning
Vid Boulevarden – huvudgatan i nya stadsdelen Täby Park ligger Kvarteret Opalen. Varg Arkitekter har ritat 142 lägenheterna för Skanska Hyresbostäder. Kvarteret har utformats med hänsyn till de fyra sidornas skilda karaktärer. Mot boulevarden ges kvarteret en robust front med publika sockelvåningar, kvartersgatorna får en lägre byggnadshöjd och bearbetade portiker mot gården. En sammanhållen gestaltning av sockelvåningen binder ihop kvarteret. Mycket omsorg har lagts vid detaljutformningen, för att skapa omhändertagna stadsrum och en trivsam boendemiljö. Kvarteret innehåller även ett LSS-boende.
Längs Kilenvägen bildar ett kvarter byggt i massivträ en ny entré till Strängnäs. Byggnadsvolymerna bildar en gemensam grön gård som länkas samman med grönområden norr och söder om tomten. Bostäder med uteplatser i markplan mot gatan bidrar till den småskaliga karaktär som kännetecknar det gamla Strängnäs.
Med vårt förslag Skarpnäcks Entré vann Skanska Nya Hem markanvisningstävlingen för ett kvarter utmed Gamla Tyresövägen. I mars på börjar vi detaljplanearbetet.
Kvarteret Triangeln är beläget på en naturskön plats med stor komplexitet. Tomten ligger i Nationalstadsparken och är i dagsläget bebyggd med ett parkeringsdäck i tre våningar. Den omfattas delvis av strandskydd, gränsar till motorväg och har en tunnelbanedragning under mark. Kvarteret utgörs av två huskroppar kring en upphöjd gård på garagesockel. Våningshöjderna trappar ner mot Ålkistan och Bockholmen och följer på så sätt den naturliga terrängen. De flackt sluttande taken bidrar till att ge en siluett som samspelar med de angränsade byggnadernas taklandskap.
Boken Nordic Architects Global Impacts, med samtida nordisk arkitektur kom nyligen ut, publicerad på Arvinius + Orfeus förlag. Varg Arkitekter är stolta att få bidra med tre projekt till denna fina bok.
Kvarteret tillvaratar på olika sätt Brommas lugn och egenart. Generös grönska på gården och som förgårdsmark mot de intilliggande gatorna skapar kontinuitet med det omkringliggande landskapet.
Kvarteret består av två L-formade byggnadskroppar med olika karaktär och materialkoncept vilket ger en naturlig variation till kvarteret. Mot Huvudgatan och Odlingsgränd är det en tegelfasad och mot Frögatan och Skördegränd en träfasad med generösa balkonger mot gatan.
Variation skapas också genom volymhanteringen med olika byggnadshöjder och förskjutningar av fasadliv. Denna rytmisering av fasaden förstärks av nyansskillnader i tegel samt fönstertyper. Volymhanteringen med lägre bebyggelse i söder medger fler utblickar mot intilliggande naturmark och solen.
Sockelvåningar och takavslut markeras på olika sätt med avvikande material, ytbearbetning och annan detaljering. Kvarteret får en lugn tydlig gestaltning som samtidigt känns bearbetad och omhändertagen.
Kvarteret med tre höga hus på 23 våningar som vi ritat i Södra Häggvik för ALM Equity har nu fått bygglov. Området står inför en stor omvandling från industri- och externhandelsområde till en tät och blandad stadsdel.
Projektet ligger i slänten mellan Ullerudsbacken och Farsta strandskolan och gör en varsam förtätning av området. Två suterrängvåningar tar upp släntens höjdskillnad och låga trävolymer stärker upp gatan. De två husen ges olika karaktär genom att vändas åt olika håll, med generösa entrébalkonger åt antingen kvällssolen eller Magelungen.
I november börjar arbetet med systemhandling för Magnoliatomten som vi ritar åt Einar Mattsson. Kvarteret är en del av nya stadsdelen Stora Sköndal. Projektet hos Einar Mattsson.
Nu har den stora detaljplanen för Stadshagen gått ut på granskning. Många bostäder, kontor, skola och idrott ska tillskapas i den härligt brokiga stadsdelen. Vi har ritat tre fina punkthus i betong och trä som Einar Mattsson vill bygga.
I norra Rinkeby däckas en del av E18 över för att koppla samman Rinkeby med Järvafältet. I och med överdäckningen förlängs Rinkebystråket och kopplingen mellan Rinkeby och Kista. Varg arbetar med utformningen av det östra parkeringshuset för ALM och ByggVesta.
Detaljplanen för Primusområdet nordväst om Essingeleden på Lilla Essingen har nu gått ut på granskning. Vi har ritat det längsta huset åt Svenska Bostäder, läs mer om projektet här.
Magelungens strand ska bli länken mellan Fagersjö och Farsta. I mötet med gatorna finns en innehållsrik och bearbetad sockel där sockelvåningarnas program avtecknar sig mot fasad. Byggnaderna får en tvåsidig karaktär med en stadsmässig gedigen front mot det urbana stråket och en mjukare gestaltning mot det gröna stråket intill Magelungen.
Tillsammans med HSB har vi vunnit en markanvisningstävling i Täby park. Vi samarbetar med Arkitema och Wästbygg och utvecklar ett kvarter med en gemensam gård centralt i det nya bostadsområdet.
Entrékvarteret utgör ”porten” till den nya stadsdelen Älvsjöstaden i Älvsjö. Här övergår förlängningen av Götalandsvägen till en mjukt formad huvudgata, som leder upp mot den nya skolan, idrottsplatsen och Solbergaskogen.
Entrékvarteret får ett karaktärsfullt uttryck med ett lutande tak som följer byggnadens svängda form. Likt en snäcka rör sig byggnaden runt kvarteret och öppnar sig mot dess mitt; en grönskande gård och mötesplats.
Utåt formges kvarteret med tegel i varierande nyanser och relief. Mot gården blir fasaden ljus, som innanmätet på en snäcka.
I Rissne är kvarteret Hjulmakaren under uppbyggnad. Varg har ritat åt Einar Mattsson, och på söndag 5/2 startar försäljningen av bostadsrättsdelen, brf Stadshuslunden.
Nu har bygget etablerat sig och markarbeten påbörjats i Norra Djurgårdsstaden. Vi har ritat hyresrätter åt Einar Mattson i kv Backåkra och kv Koppången.
I samband med nybyggnation av kvarteret Hjulmakaren, ett bostadsområde i Sundbyberg, ritade Varg en förskola inrymd i bottenplan på ett hyreshus. Lokalen är 624 kvm och dimensionerad för 75 barn. Förskolan har en generös groventré med angränsande kapprum, en gemensam ateljé och ett öppet storkök. Det finns tre hemvister med flexibel planlösning, där respektive rum är delbart i två avdelningar genom en vikvägg. Accentfärger har använts för att särskilja entréerna till avdelningarna och fungera som visuell orientering genom den långsträckta lokalen. I övrigt har färgsättningen hållts neutral med ljusa väggar och mörkgrått obrutet golv, för att ge en lugn bas och lyfta fram den fasta inredningen i massivträ.
Ett behov av brandutrymning från avdelningar och ateljé till förgårdar på högre marknivå stod som grund för de trätrappor som fått ett centralt fokus. En viktigt utgångspunkt var att dessa inte stal golvyta från det redan begränsade utrymmet, utan istället blev ett tillskott – en funktionell möbel som stimulerar fantasin och öppnar för olika former av användande. Trapporna är lekfullt utformade med zoner för att gå, sitta eller åka kana, och bildar dessutom bokhyllor. Vid behov kan trappan även nyttjas som en scen, eller fungera som läktare vid uppträdanden eller samlingar.
Som en del av förtätningen av söderort ska Gamla Tyresövägen bebyggas. Tomten har en mängd förutsättningar att förhålla till, stadsdelen Skarpnäck, parkmiljön och den nya bebyggelsen längst med Gamla Tyresövägen. Förslaget möter dessa förutsättningar med en varierad struktur av tre hustyper.
Gathusen definierar tomten och stärker gatorna. Parkhuset inordnar sig i parkstråket med sin låga skala och träbalkonger. Punkthuset markerar det nya torget och blir en fond i slutet av parkstråket.
Torgkvarteret i Vallastaden i Linköping börjar ta form – stommar för alla fastigheter står nu uppe! Kvarteret som består av bostäder, kontor och studentbostäder är ritat av Varg Arkitekter i tätt samarbete med DinellJohansson och byggs av Åhlin & Ekeroth Byggnads. Beställare är Stångåstaden och Sankt Kors fastigheter. Byggnaderna ska stå klara till Vallastadens Bomässa sommaren 2017.
Varg har av Slussgården fått i uppdrag att projektera en hyresgästanpassning på drygt 2000 kvm i vår grannfastighet Sandbacken Mindre 39. Ny hyresgäst blir Inera AB.
Södra Häggvik står inför en stor omvandling från industri- och externhandelsområde till en tät och blandad stadsdel. ALM Equity utvecklar området närmast Häggvikavfarten med bostäder, kontor och hotell. Varg har fått i uppdrag att rita ett kvarter med tre höga hus på 23 våningar. Volymerna bryts upp i högdelar, kvartershöjd och sockel. Högdelarna, som påverkar omgivningen i lång utsträckning, utformas som livfulla volymer med starka kontraster och växlande balkongsättning. Husen i kvartershöjd, som upplevs på nära håll, utformas som mörka och lugna volymer med längsgående balkonger och stor omsorg i detaljerna. I sockelvåningen som breder ut sig mellan husen, planeras för butiker, café, restaurang samt en stor förskola. Den viktiga gångvägen från kollektivtrafiken in till området skär igenom sockelvåningen och blir en del av det lokala torget.
Södra Värtahamnen ingår i det omfattande stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Stadsdelen ska, samordnat med befintlig färje- och kryssningsverksamhet, inrymma blandade funktioner som kontor, bostäder, handel och service. Här arbetar vi just nu med två parallella uppdrag om flerbostadshus på uppdrag av Veidekke och CA Fastigheter.
Flygfoto: Lennart Johansson, Stockholms stad
Täby galopp ska omvandlas till Täby park; en ny stadsdel med 6000 bostäder. Tillsammans med HSB har vi vunnit en markanvisningstävling för ett kvarter i det nya bostadsområdet. Vi samarbetar med Arkitema och Wästbygg som utvecklar andra halvan av kvarteret. Kvarteret omges av olika offentliga rum; den stora boulevarden, de lugna kvartersgatorna och Gröna slingan, ett parkstråk som löper genom området. Skala och gestaltning påverkas av sin kontext och ger ett varierat kvarter. Hörnhuset mot torget och boulevarden gestaltas med ett ramverk i tegel med avvikande fyllningar i tegel i relief, vilket tillsammans med de indragna balkongerna ger en levande, bearbetad fasad. Volymen mot boulevarden ges ett samlat stramt uttryck med längsgående balkonger och generösa fönsterpartier. Mot kvartersgatan ges kvarteret en småskalig utformning med volymer som varierar mellan 3 och 5 våningar. Bostadsentréer, förgårdsmark och uteplatser mot gatan ger en intim karaktär. Murala räcken i tegel binder samman byggnadsvolymerna till en varierad helhet.
Varg har tillsammans med Einar Mattsson tagit fram samrådsunderlag för ett av bostadskvarteren inom Magnoliatomten i Sköndal.
Samråd genomförs 7 juni–26 augusti 2016. Granskning planeras till fjärde kvartalet 2016.
Första spadtaget i Älvsjöstaden sätts av den nya generationen älvsjöbor. Sedan ett parallellt uppdrag 2011 har vi arbetat med strukturplanen och samordnat underlag för detaljplanerna Kabelverket DP1 och Sandaletten DP2. Vi har också ritat detaljplaneunderlag/programhandling för Sandaletten, kvarter 2 samt Entrékvarteret. Just nu arbetar vidare med det senare som är i byggstartsskede.
Från Linköping kommer denna byggbild som visar kvarteret som vi ritat tillsammans med DinellJohansson. I förgrunden syns det framtida grönstråket längs ån.
Just nu arbetar vi för fullt med programhandlingar för vårat kvarter ”Ramverk” i Brofästet, Norra Djurgårdsstaden. Stockholm stad har lagt ut en interaktiv 3d-karta över nästa utbyggnadsetapp, Kolkajen-Ropsten, som ni hittar här.
Tegnérs Torn, som vi har ritat för Svenska Bostäder, kommer tillsammans med nio andra projekt att ställas ut på utställningen ”Allmännyttan nu!” på Stockholm Furniture & Light Fair 9-13 februari. Från utställningsbeskrivningen: ”Allmännyttan är en unik aktör på den svenska bostadsmarknaden och har en tradition av att arbeta med kvalitativ arkitektur. Genom att visa nya bostadshus ritade av några av Sveriges främsta arkitekter berättar ”Allmännyttan nu!” om hur det rika arvet förvaltas av allmännyttan idag. ”
Med fyra mycket smäckra punkthus ska ca 120 nya bostäder byggas längs Jarlabergsvägen. Punkthusen sammanlänkas av en sockelvåning med innehåll av varierande karaktär; torget med butiker och restaurang, den mellersta delen med trappa upp till gården, och i väst bostäder med egen entré från gatan. Mot Jarlabergsvägen bidrar sockelvåningen till att definiera och tydliggöra gaturummet, medan den mot grannfastigheten tillsammans med de ovanförliggande gröna bostadsgårdarna skapar en mjuk, terrasserad och grönskande övergång.
De smala punkthusen skapar stora mellanrum med generösa öppna bostadsgårdar och maximerar samtidigt ett bevarande av utsikten för befintlig bebyggelse. Vägens krökta form, husens växlande höjder, och sockelvåningens skiftande karaktär och innehåll ger en varierad upplevelse under rörelsen längs gatan. Punkthusens fasader gestaltas med ett muralt ramverk med fyllningar och fönsterpartier. Byggnaderna har generösa indragna entréer och glasade cykelrum eller lokaler mot gatan. De slanka volymerna artikuleras genom att den anslutande sockelbyggnaden dras in från gatan. Bottenvåningen gestaltas omsorgsfullt i material och detalj. Mellan punkthusen finns planteringar och grönska som bidrar till gaturummet, och en våning upp annonserar sig bostadsgårdarna. Markbostädernas entréer och uteplatser avgränsas från gatan med växtlighet och låga murpartier
I september deltog vi, i gott sällskap av Jais arkitekter, Wingårdhs och Tham Videgård, i det parallella uppdraget för det framtida Campus Näckrosen i Göteborg. Efter fortsatt dialog och utvärdering finns nu en utgångspunkt för fortsatt planarbete. Här kan man se de inlämnade förslagen.
Industriområdet invid Årstabergs pendeltågsstation är under omdaning. Här växer det nya området Årstahusen fram med bostäder, service samt förskolor och skola. I den första etappen ligger kvarteret Mötesplatsen. Tre 16 våningar höga punkthus ligger på en gemensam sockel i souterräng, med entréer och lokaler ut mot den nya gatan, som länkar Årstaberg till Årstabron och Södermalm.
Placeringen invid tågspåren ger byggnaderna specifika förutsättningar. De bullerutsatta fasaderna mot tågspåren gestaltas lekfullt men med en robusthet som skydd mellan de boende innanför och tågen som passerar utanför. En storslagen utsikt i kombination med smarta planlösningar gör bostäderna osedvanligt tilltalande.
Fasaderna mot bostadsgården öppnar sig mot en skogspark. Här finns generösa balkonger med möjlighet till både storslagen utsikt och egen odling. Minst två cyklar per lägenhet ryms inom kvarteret, vilket ger fina möjligheter för cykelpendling. Bilparkering förläggs i sockeln under den gemensamma gården.
Nu har vi påbörjat arbetet med systemhandlingar för Brofästet 1 i Norra Djurgårdsstaden. Projektet skall genom sin utformning och tekniska system uppnå miljöklassning Miljöbyggnad Guld.
Igår hölls en ceremoni i Linköping för att markera byggstarten av Torgkvarteret som Varg tillsammans med DinellJohansson har ritat för Stångåstaden. Läs mer om ceremonin i denna artikel från Corren och på Vallastadens Facebook-sida.
Kvarteret mot Södra Värtans nya stadspark gestaltas som tre likadana volymer och ett avvikande hörnhus, vilka speglar den trapphusvisa indelningen. De tre volymernas fasader gestaltas som repetitiva rutnät inom vilka fönster och balkonger integreras. De utgör enheter som är nära besläktade men med en mindre variation i exempelvis material och balkongbearbetning. Sammantaget bildar kvarteret en lugn och formell fond till parken.
Balkonghusen i Norra Djurgårdsstaden är med på Stockholm stads nylanserade webbkarta ”Hållbara kartan”. Kartan är ett medel för att öka medvetenheten om hållbara byggprojekt i Stockholm.
Nu är bygglovet inlämnat för Juvelen, där vi ansvarar för interiör och hyresgästanpassningar.
Huset är ritat av Utopia arkitekter för Skanska. Planerad byggstart är våren 2016.
Ledorden för fasaderna mot gatorna är stadsmässighet och variation, förslaget har ett grid som spänner över tre olika volymer; kajhuset, hörnhuset och gathuset. Förslaget visar ett ”tema med variation”, ett grid av ljus stenliknande betong som kompletteras med tegel. Hörnhuset har en mural del som markerar byggnadens hörn, gathuset ett grid i relief som innehåller små grunda balkonger. Taket och gårdsfasaden föreslås innehålla riklig grönska som ett komplement till stenstaden.
Ett stringent och mångsidigt förslag som med enkla medel skapar en varierad stadsbild och goda boendekvaliteter.
Detaljplaneförslaget för ny bussdepå och administrationsbyggnad vid Tomteboda var under sommaren ute för granskning och väntar nu på antagande. Vi har hjälpt BBH Arkitekter och Karavan landskap med Tvätthalls- och administrationsbyggnaden.
I korsningen Warfvinges väg och Kjellgrensgatan ersätter två bostadshus de tidigare kontorsbyggnaderna. De nya husen knyts samman av en gemensam sockel som befäster gaturummet. Ovanpå sockeln, som innehåller lokaler, bostadskomplement och en förskola, ligger bostadsgårdar och förskolegård i direkt anslutning till parken. Punkthusen som står på sockeln relaterar till övriga byggnader längs Warfvinges väg. Byggnadernas gestaltning präglas av längsgående balkonger vars fronter består av glas och mässing tillsammans med gavlarnas ljusa betongrelief.
Platsens egenskaper med sin skiftande topografi har inspirerat till byggnadernas trappande karaktär. Byggnadskropparna består av terrasserande volymer som bryter ner byggnadsmiljön och ger en småskalighet åt kvarteret. Tre huskroppar markerar hörnen på den triangulära fastigheten. På så sätt stärks kvarteret och dess gårdsrum utan att tappa öppenheten som ger sol, ljus och utblickar. Naturmiljön på platsen har inspirerat materialvalen. Socklar av granit växer upp och markerar entréer, putsade fasader i ockrafärgade kulörer och inslag av trä återspeglar den omkringliggande naturen.
I centrala Skellefteå ska ett kulturhus för konst, teater och litteratur kombinerat med hotell och kongress uppföras.
Istället för ett rutinmässigt höghus vill vi med vårt förslag utveckla en modern och karaktärsfull märkesbyggnad som harmonierar och samspelar med sin omgivning. Byggnaden bygger vidare på stadskärnans låga skala, samtidigt som det karaktäristiska taket blir synligt på långt håll – ett horisontellt landmärke i staden.
Det nya kulturhuset skapar levande stråk i centrum och stärker befintliga offentliga platser.
Med sitt publika innehåll och de många entréerna som bjuder in och skapar aktiva gaturum, blir byggnaden Skellefteås nya vardagsrum, mitt i staden.
Vågrätt är ett hus som bygger på samarbete och samexistens. Den gemensamma foajén fungerar som ett kitt som länkar samman de olika verksamheterna. Konstverksamhet, hotell, teater, bibliotek och kongress ges möjlighet att särskilja sig och ha sin egen identitet, samtidigt som de disponeras och gestaltas för att skapa utbyten och berika varandra.
Med sin trästomme och fasad i trä bygger kulturhuset vidare på Skellefteås stolta träbyggnadstradition.
Med människan i centrum har vi åt Castellum skapat ett funktionellt kontor med en palett av varierande arbetsplatser och flexibla lösningar som lätt kan anpassas efter växlande behov.
Människan, deras behov och hälsa har fått styra såväl utformning som val av material och rutiner för kontoret. Naturliga material såsom ask, granit, mässing och ull är noggrant utvalda ur hållbarhets- och hälsoperspektiv. Stor omsorg har lagts vid materialmöten för att ge ett för ögat lugnt och elegant intryck. En mycket stor del av inredningen återanvänts från tidigare arbetsplatser och kompletterats med nya textilier och specialsnickerier för att maximera kontorets funktion och skapa karaktär. Varierad växtlighet har samlats i olika grupper på golv, vägg och hängandes på olika höjder från tak.
Projektet genomfördes med målet att WELL-certifieras, en certifiering som väger in människors välbefinnande i arbetsmiljön. Kontoret är det första i Sverige som certifieras enligt ”The International Well Building Standard nivå Guld”.
Vi har ritat fyra hus i Torgkvartet i Vallastaden, Linköping. Kvarteret består av en blandning av kontor, bostäder och studentbostäder och är tänkt att stå färdigt till bomässan i Linköping 2017. Vår beställare är Stångåstaden och vi delar kvarteret med våra vänner på DinellJohannsson som ritar ytterligare tre hus.
Vi deltar nu i det parallella uppdraget om Campus Näckrosen för Akademiska Hus. Området blir en ny del av Göteborgs Universitet där den Humanistiska fakulteten, den Konstnärliga fakulteten och Universitetsbiblioteket samlas.
Campus Näckrosen är tänkt att bli en kreativ mötesplats för humaniora, kultur och konst i Göteborg. Göteborgs universitet ska samlokalisera hela Konstnärliga fakulteten (HDK, Akademin Valand, HSM) med Humanistiska fakulteten och universitetsbiblioteket som redan finns i området. Syftet är också att öppna sig mer mot göteborgarna och olika aktörer i området.
Campus Näckrosen sammanlänkar de omgivande stadskaraktärerna och stärker stadsväven. De slutna befintliga byggnaderna vänds ut och in och verksamheternas insida synliggörs utåt. De föreslagna byggnaderna förhåller sig till fyra radiella stråk som väver samman staden med parken. De lägre byggnadsdelarna möter parkens skala med entréer, caféer och andra publika program. I de lägre delarna sammanlänkas programmen som intensivast – entréer, verkstäder, studios, informationspunkter, lärcentrum, arena. Tillbakadraget från parken placeras de högre byggnadsvolymerna, synliga i det större stadsrummet kring Korsvägen.
Näckrosparken ligger dold strax bakom Göta-platsen, uppe på höjden från det stora stadsrummet kring Korsvägen med Svenska mässan, Liseberg och Världskulturmuseet på rad. Parken domineras av tegelbyggnader från olika tider, fritt placerade i parken.
En indragen midjevåning skiljer de lägre delarna mot de högre generella planen. Här kan olika konfigurationer av slutna rum och öppna ytor realiseras. Det är en enkel grundstruktur, ett pelarsystem baserat kring 4,8 x 4,8m, som medger olika typer av användande – nu och över tid.
Centralt i Uppsala, vid Nya Uppsala Resecentrum ska Skanska uppföra Juvelen, ett kontorshus ritat av Utopia arkitekter.
Varg Arkitekter ansvarar för att ta fram en flexibel och effektiv insida, med en layout som ger möjlighet till ett hus som kan anpassas över tid, för en eller flera hyresgäster med önskemål om egna rum eller öppna arbetsytor.
Den triangelformade planen organiseras med en fast kärna som skapar tydliga entrézoner och ger flexibilitet i indelningen mellan hyresgäster. Organisationen av planet ger en tydlig men fri rörelse med ett inre och yttre stråk. De inre spetsarna utformas som öppna sociala zoner.
Vi arbetar nu med hyresgästanpassningar inför den planerade inflyttningen våren 2018.
I varje stad finns stråk med typiska karaktärsdrag. Gator med en egen identitet eller områden som i sin helhet har en specifik atmosfär.
Vi har kring Kabelverket identifierat fem typiska stråk som vi valt att ta fasta på och förstärka. Vi kallar dem “spår”, och låter dem leda in genom området .
Där de olika spåren möts skapas likt i en knutpunkt extra spänning och energi. Vi kallar detta fenomen “pluseffekter” och tar tillvara på dessa i vårt stadsbyggnadskoncept.
Så, välkommen att följa med längs våra spår när vi frågar oss: -vart är vi på väg ?
Genom en analys av tävlingsområdet och dess omgivningar har vi identifierat fem olika “spår”, stråk, som vi tar fasta på och leder in i området.
Med utgångspunkt från dessa, samt Ekbackens och Panncentralens potential, har vi sedan arbetat fram en bebyggelsestruktur.
Skala, karaktär och placering i landskapet samt förhållandet till trafikbuller har varit vägledande i vår process, som mynnat i ett sammanhållet område med en tydlig mittpunkt; en mötesplats för såväl boende inom DP3 som förbipasserande och boende i hela Älvsjö.
Ett gemensamt golv, “brickan”, knyter ihop DP3, och skapar en samlad yta för gående, cyklar och bilar. Tyngre och mer frekvent trafik läggs på lokalgatan väster om Ekbacken.
Barkarbystaden i Järfälla kommun är en helt ny stadsdel belägen på ett tidigare flygfält. På uppdrag av Einar Mattsson arbetar vi med kv. 7 som består av både hyresrätter och bostadsrätter. Kvarteret ligger mellan två av stadsdelens torg; Stora- respektive Lilla torget, samt har en generös innergård. Byggnaderna är växelvis fem och sex våningar, ett högre punkthus med åtta våningar vetter ut mot Stora torget. En rationell trapphusmodul används och uttrycket varieras genom höjdvariation och takfall samt att fasaderna kläs omväxlande med betong och tegel.
På uppdrag av Skanska Nya Hem har vi ritat Brf. Origo, bestående av 68 lägenheter som blir en del av den kvartersstruktur som nu byggs vid Täby Centrum.
Gestaltningen har inspirerats av klassiska stadspalats med en robust karaktär där ett framträdande element är sockeln, utförd i så kallad grafisk betong. Sockelns mönsterverkan skänker fasaden en detaljering och bearbetat intryck. Sockelns gestaltning och de indragna entréerna bidrar till en rik gatumiljö. Mönstret från sockeln återfinns även i balkongernas perforerade fronter.
Huvudentréerna och trapphusen går i en ockragul färgskala och ger huset en omhändertagen och tydlig karaktär.
Takvåningen är delvis indragen från fasadliv och genom detta skapas privata, bullerskyddade terrasser samtidigt som den varierade siluetten ger den strama volymen en lekfullhet.
Tävlingsförslaget visar ett halvt bostadskvarter i stadsutvecklingsområdet Rosendal strax söder om centrala Uppsala. Gården är kvarterets hjärta, ett grönskande uterum med flera kopplingar till gatan. Bostäderna har sina entréer och uteplatser mot gården i söder. Gårdsbalkongerna innehåller plats för vistelse såväl som kommunikation och skapar trygghet, engagemang i närmiljön och kontakt mellan de boende. Parkering sker på gården, delvis inskjuten under den västra byggnadsvolymen. Detta ger en flexibiletet inför en framtid med mindre bilkörande, eftersom man inte har byggt fast sig i en permanent parkeringslösning. Tävlingen gjordes i samarbete med DinellJohansson och Nivå landskapsarkitektur.
2014-2017 byggdes en av kontorsbyggnaderna om till ett bostadshus med 186 studentlägenheter. Två nya byggnader med sammanlagt 93 studentlägenheter bildar tillsammans med ombyggnadsdelen Älvsjö studenthus, med totalt 279 studentlägenheter. Befintlig bollhall har bevarats och byggts om till en modern gymanläggning som integrerats i studentanläggningen. På entréplan finns en samlande studentlobby, på plan två finns studierum och tvättstuga. De nya studentlägenheterna nås via loftgångar vända mot innergården. Längs loftgångarna har fasaderna en träfasad för en varmare känsla. Taket på bollhallen beläggs med sedum. I gynnsamt sydvästligt läge tillskapas en ny bostadsgård. De nya studentlägenheterna har en fransk balkong – vilket ger extra boendekvalitet och en levande fasad. Parkeringen framför studentanläggningen har uppgraderats till ett torg. Fasaden mot torget utförs i borstad aluminium för att ansluta till befintligt fasadmaterial och skapa ett enhetligt kvarter
Byggnaden med sin karaktäristiska spets ligger som en kil mellan Torsgatan i centrala Stockholm och centralstationens bangård. I samma kvarter ryms ett bostadshus som med hjälp av kontorshuset buller- och riskskyddas från bangården intill. Den grå betongfasaden har bearbetats med ett raster av linjer och olika toner på ytan. Fasaden är utförd med dubbelglas vilket har möjliggjort stora fönster i yttre liv vilkas varierande placeringar skänker volymen en ledig rytm. Planformen gör att byggnaden får goda ljusförhållanden och utsikt från kontorsrummen. Flat iron building har certifierats för guld-nivån i det internationella miljöcertifieringssystemet LEED. Rosenbergs Arkitekter tilldelas betongvaruindustrins arkitekturpris för Flat iron building. Projektet vann tredjepris i tävlingen Årets stockholmsbyggnad 2010. Projektet uppmärksammas i den tyska designtidningen H.O.M.E.
Undervisnings-, forsknings- och administrationslokaler för Institutionen för Omvårdnad och Institutionen Neurotec för Karolinska Institutet i Flemingsberg i anslutning till Huddinge sjukhus. Byggnaden är ca 21700 kvm och innehåller undervisningslokaler, gymnastiksalar, laboratorier, kontor och forskarrum för utbildning av sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Mot Alfred Nobels allé samlas gemensamma undervisningslokaler i byggnadsvolymer av offentlig karaktär. Mot parksidan samlas kontors- och forskningslokaler i huskroppar med varierande längd som anpassar sig till den kuperade södertörnsterrängen. I det centrala kommunikationsstråket, ett öppet rum genom samtliga våningar, möts lärare, studenter, forskare och administratörer. 2009 genomfördes en om- och tillbyggnad av husets huvudentré för att möta ett utökat behov av mötesplatser och vistelseytor för studenterna.
Förslaget tilldelades hedersomnämnande vid inbjuden formgivningstävling i kvarteret Grimman på Södermalm. Juryns motivering lyder: “För ett förslag som med innovation och avsteg från slentrian redovisar tydliga och starka idéer där innanmätet är väl löst och avspeglar sig i byggnadens exteriör. Fasaderna i återvunnen aluminium är intressanta och ger energi i stadsrummet. Bostäderna har ett grundkoncept och tema som känns nutida och intressant.” Mottot UN(B)LOCK vill tydliggöra förslagets ambition att komplettera och öppna stadens kvartersstruktur med informella stråk och en ny typ av halvoffentliga rum.
Delar av den ursprungliga byggnaden rivs och tillbyggnaden utförs i två våningar, fasaden kläs med fibercementskivor av varierande storlek och kulör. Klassrummen har varsitt stort fönsterparti kombinerat med ett lågt sittande fönster, rummen grupperas två och två vilket skapar dynamik i fasaden. Projektet ger goda undervisningslokaler för 14 elevgrupper om 30 elever i spår 0-9. Skolan hyser även fyra elevgrupper med funktionshinder samt i anslutning till dessa lokaler för landstingets habilitering.
Handelsområdet på Backaplan i Göteborg är unikt med sitt centrumnära läge, det är väl kopplat till regionala trafikleder och har god tillgång till kollektivtrafik. Med sin låga exploatering är Backaplan ett givet centralt stadsutvecklingsområde. I och med utvecklingen av Backaplan ges en spännande möjlighet att skapa en stadsstruktur som erbjuder lättillgänglig volymhandel och citynära boende sida vid sida i tät och varierad stadsmiljö. Konventionella och väl beprövade stadsstrukturer räcker inte utan ett nytt förhållningssätt måste utvecklas. Platsens olika funktioner – volymhandel, bostäder, kontor – organiseras i långsträckta zoner med parkstråk emellan. Parkstråken servar både volymhandeln och bostäderna och bildar ett rumsligt gränssnitt mellan de till synes oförenliga programmen på Backaplan. Förslaget visar på möjligheten att utveckla klimatsmarta byggnadstypologier. En grundläggande utgångspunkt för förslaget var att skapa förutsättningar för att bostadshus, handelshus och kontorshus ska kunna fungera.
Heba bygger två nya bostadshus i centrala Gubbängen, mellan befintliga bostäder och Engelska skolan. Byggnaderna infogas i den karaktäristiska strukturen där lameller i terräng bildar öppna gårdsrum. I likhet med omgivande funkisbebyggelse har husen balkonger i söderläge och sadeltak som ger gavlarna spänst. Tydligt markerade entréer och bearbetade uterum aktiverar gatan mot skolan. Färgsättningen inspireras av de ljusa putsade bostadshusen i området och skolans jordröda tegel.
Sollentuna sim- och sporthall har genomgått en om- och tillbyggnad med inriktning på upplevelse- och familjebad, motion, rehabilitering och rekreation. Ombyggnaden har skett med målet att återställa och förstärka den ursprungliga byggnadens kvaliteter. Det invändiga centralstråket har öppnats och anslutits till en ny entré i öster. Karaktären av offentlig byggnad har stärkts och byggnaden har gjorts lättorienterad. Det nya gymmet i tre våningar utgör den nya anläggningens högsta del. Exteriört utgör tillbyggnaden en homogen volym klädd med blanka plåtkassetter som ansluter till husets ursprungliga karaktäristiska takskärm.
Utbildningarna för omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi vid Karolinska Institutet har sedan 2001 varit lokaliserade i Zanderska Huset i Flemingsberg. Utbildningarna har sammanförts till en gemensam sektion vilket har krävt utökade foajé och utställningsytor samt nya mötesplatser för studenter och lärare. Genom om- och tillbyggnaden har en ny foajézon, parallell med byggnadens huvudkommunikationsstråk, skapats. Härifrån nås reception, hörsalar, sökterminaler, servering, butik. En generös trappa med sittgradänger bildar ett socialt nav i den utbyggda entréhallen, stora taklanterniner ger rikligt med dagsljus. På entréhallens tak anordnas en terrass som erbjuder vistelseytor för lärare och studenter och som samtidigt fungerar som utrymningsväg. En befintlig ljusgård glasas över och erbjuder nya ytor för servering och läsplatser.
Området för stadsplanen ligger i anslutning till Gasverksområdet i det framväxande Norra Djurgårdsstaden. Inspirerade av hur arkitekt Ferdinand Boberg organiserade Gasverket har vi föreslagit en bebyggelse med fristående byggnadsvolymer på en ”kvartersbricka” i stället för kringbyggda kvarter. Utgångspunkten är en analys av att gården i det postmoderna, halvöppna, kvarteret varken är tillräckligt offentlig eller tillräckligt privat. I förslaget är kvartersbrickan offentlig och tillgänglig för allmänheten. Bostäderna kompenseras med utökade uterum – trädgårdar, terrasser och vinterträdgårdar. De kompakta byggnadsvolymerna med liten fasadyta och möjligheten till lokal odling bidrar till stadsdelens höga ambitioner för hållbart stadsbyggande.
Inga Varg var med och tog fram Rosenbergs arkitekters bidrag till en utställning i Virserums konsthall 2010. Temat för utställningen var Nödvändighetens arkitektur. Bakgrunden är att varje byggnadsuppgift som vi ställs inför som arkitekter definieras av en rad specifika förutsättningar och begränsningar. Om dessa, inte sällan motstridiga, förutsättningar hanteras var för sig blir resultatet dåligt – de enstaka lösningarna obstruerar varandra eller blir onödigt krångliga och därmed resursintensiva. Häri ligger vårt ansvar inför kommande generationer. Vi måste av nödvändighet utveckla lösningar som i alla bemärkelser är resursekonomiska. Vårt statement är att 1+1=3, Nödvändighetens arkitektur ger mer än det byggnadsprogram den är satt att lösa – i rumsupplevelse, i hållbara processer, i livskvalitet och sociala gränssnitt. Den bygger på smarta lösningar som genererar synergier och mervärden (1+1=3). Vi analyserar projektets specifika förutsättningar utifrån deras potential att grupperas i smarta, samordnade lösningar. Återkommande frågor är: ”vad mer kan den här lösningen ge?”, ”vilka hållbara processer kan genereras?”, ”vad kan de hållbara processerna ge i rumsupplevelse, livskvalitet och sociala gränssnitt”
Idag ligger Gubbängsfältet ”offside”, ett stort grönområde utanför både Hökarängen och Gubbängen. I förslaget blir det till ett mittfält, en central rekreativ plats i mitten. En tydlig slinga för gående, löpande, cyklande, rull- och barnvagnsåkande runt fältet utgör en tydlig gräns mot omgivande trafikleder. Längs fältets norra del löper ett band av ängar och blir ett dekorativt inslag, det utgör också en säkerhetszon för elledningen. Ett bostadsområde aktiverar och sluter gaturummet kring Lingvägen och tunnelbanespåren. Ett nytt klubbhus med tillhörande aktivitetstorg blir en central plats, en mötespunkt mitt på fältet som servar sportfunktionerna i form av konstgräsplan och rugbyplaner då dessa flyttar hit från Årstafältet och ger ytterligare liv och aktivitet. Varje år på försommaren hålls Eken Cup här, världens största handbollsturnering på gräsunderlag. Förslaget är framtaget i samarbete med Nivå Landskapsarkitektur.
Vallastaden i Linköping planeras för att kunna växa och förändras över tid. Genom en flexibel, ekologisk och lokalt genererad struktur ska Vallastaden bli ett stadsdelsområde där nya möten skapar kreativitet och en rik vardag. Enligt förslaget ska det redan från början finnas utrymme för etablering av exempelvis urban odling, containerkontor, replokaler och handelsträdgårdar i det gradvis framväxande Vallastaden. Vissa slår rot och inkorporeras i staden när den förtätas, andra flyttar vidare längre ut i periferin och sår frön till framtida stadsdelar. Planen bygger på i huvudsak tre sätt att reglera byggandet i Vallastaden: en blandning av typologier, en blandning av upplåtelseformer och byggherrar, och temporära program och byggnader. Varje kvarter föreslås ha en eller två olika typologier, och kvarteren varierar sinsemellan. Genom att en juridisk person får äga max tre intilliggande fastigheter och kvarteren indelas i minst fyra fastigheter garanteras en blandning.
Som en del i KI:s och SLL:S projekt Future Learning Environments -How Space Impacts on Learning fick vi i uppdrag att ta fram en gestaltningsmanual för de formella lärandemiljöerna. Planen var att bygga upp ett antal miljöer som får fungera som prototyper och som sedan kan appliceras i större utsträckning på KI/ SLL. Projektet inleddes med en workshop med lärare, studenter och representanter från KI/SLL. Workshopens diskussioner låg till grund för att formulera den begreppsvärld som senare användes för att förtydliga de behov för lärande som ska tillfredsställas i de framtida miljöerna. Processen har varit indelad i 3 steg: analys, verktygslåda och resultat/scenario. Begreppen i verktygslådan är generella för de olika salarna men kan få olika lösningar beroende på den miljö/scenario den ska appliceras på. 2013 realiserades några av dessa miljöer som prototyper på KI Huddinge Campus.
Runt Älvsjö Centrum, ett av Stockholms utvecklingsområden, pågår en uppgradering och förtätning av stadsmiljön. Nu ska kvarteret Kabelverket och intilliggande kontorskvarter införlivas i stadsstrukturen. Den nya stadsdelen berikar den befintliga miljön och ansluter till befintliga gator och grönstråk. Solbergaskogen blir tillgänglig från sydväst via ett nytt grönstråk som sträcker sig från Långbro park in genom Kabelverket. En av Älvsjös huvudgator, Götalandsvägen, förlängs med sin mjuka dragning in genom området. Där det nya grönstråket korsar huvudgatan uppstår en mötesplats, ett kvarterstorg som förbinder stadsdelen med Solbergaskogen och en ny offentlig park.
Vidare bearbetning av parallellt uppdrag till programhandling samt illustration för ny detaljplan. Lokalprogram för åk 4-9, Kulturskolan samt Sollentuna Fria gymnasium. Idén var att forma en anläggning som ger stora möjligheter till samverkan och samordnat lokalutnyttjande samt en skola som lätt kan anpassas till ny pedagogik eller förändrat innehåll. Byggnaden är placerad så att karaktärsfulla uterum skapas för elever i olika åldrar. Den är också tänkt att vitalisera omgivningen, både genom att förstärka Malmvägens betydelse och att samverka med intilliggande bostäder och park.
